Any dream will do

När klockradion går på, oftast halv sju på morgonen, så dröjer det ofta en stund innan jag vaknar till ordentligt. Jag ligger och halvsover och ekonyheterna letar sig lite försiktigt in i medvetandet och bidrar till ibland ganska lustiga drömmar.

Idag måste jag ha hört något om det här för jag drömde att jag och Edith befann oss i ett litet dunkelt rum med en stor kopiator, och bredvid oss stod Bradley Manning och kopierade papper. Jag försökte hindra Edith från att gå loss i pappershögen och sprida alla dokumenter* vilt omkring sig – det var ju mycket hemliga papper visste jag – och Edith i sin tur var rätt grinig för att hon inte fick leka ifred.

Eventuellt hörde också något om detta för sen drömde jag att andelen som var helt utförsäkrade och stod utanför samtliga trygghetssystem i Sverige hade ökat dramatiskt, men att regeringen försökte kompensera detta genom att ttillåta tiggeri på allmänna platser. ”Näää, nu har det VERKLIGEN gått för långt! Nu får det bli regeringsskifte snart!” tänkte jag.

Sedan vaknade jag. Och insåg lättad att regeringen nog inte tycker att mer tiggeri är en bra lösning på statsfinanserna. Men ändå. Borde vi inte börja fokusera mer på de svaga i samhället, de som har det allra sämst?  Jobba för att minska klyftorna istället för att folk i allmänhet ska få mer i plånboken? Jag har en känsla av att det är på tiden.

*Det heter förstås dokument i plural på svenska. Men av bara farten skrev mina fingrar ”dokumenter” som är den danska pluralformen. Jag tyckte det var lite roligt (jag skriver ju på ett danskt tangentbord) så jag lät det stå kvar.